En pragmatisk steg-för-steg guide till ESG-rapportering

Transparensen som en ESG-rapport förmedlar skapar ett värdefullt förtroende som främjar förståelse och stödjer välgrundade beslut. Rapporten tillhandahåller essentiell information till investerare om hur företaget navigerar nutida och framtida utmaningar samt mål relaterade till miljö, samhälle och ledarskap. Det är ett oersättligt verktyg för företag att mäta och redogöra för sin prestation gällande aspekter som koldioxidavtryck, mänskliga rättigheter samt styrelsens sammansättning och mångfald.

Med införandet och skärpning av lagkrav - såsom Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i Europa - står det klart att allt fler företag måste framställa ESG-rapporter. Denna förändring, som beräknas vara fullständigt implementerad år 2027/28, kommer att gälla alla företag och organisationer och markerar en ny era av ansvarstagande och öppenhet i näringslivet.

I det kommande landskapet av företagsrapportering, är det av yttersta vikt att ert företag inte bara överensstämmer med dessa regleringar, utan också utnyttjar dem som en tillgång för tillväxt och innovation. Vi på iimpcoll är här för att bistå er i denna resa – genom att erbjuda expertkunskap, strategiska konsulttjänster och ett nätverk som ger er tillgång till de senaste insikterna och bästa metoderna inom hållbarhet och ESG.

KONTAKTA oss idag för att säkerställa att er organisation är välpositionerad för framtiden, där transparens, ansvar och samhällsengagemang är nyckelkomponenter för framgång.

Steg 1: Förståelse av ESG-rapporteringens betydelse för företag inom EU

För att företag ska kunna demonstrera sitt ansvarstagande och skapa transparens gentemot investerare och andra nyckelintressenter, är det essentiellt att tillhandahålla en välutformad ESG-rapport. Genom att mäta och rapportera sitt miljömässiga fotavtryck samt sociala påverkan blir organisationers arbete med ansvarstagande konkret och mätbart. Investerares insyn i företagets hållbara ledarskap förstärks, vilket i sin tur lägger en stabil grund för deras beslutsfattande gällande investeringar.

I Europa är utformningen av transparenta ESG-rapporter inte bara en ansats mot förbättrad hållbarhet; det är en rättslig skyldighet. Varje aspekt av ett företagets verksamhet – från miljöpåverkan till socialt ansvar och etisk företagsstyrning – måste granskas och inkluderas i rapporteringen. Med en genomarbetad rapport får investerarna möjlighet att utföra en djupgående analys och utvärdera företagets långsiktiga utsikter och risker.

Hållbarhetsintegration och rapportering ger mer än juridiska fördelar. De företag som engagerar sig i detta arbete upptäcker ofta signifikanta positiva sidoeffekter såsom ökad synlighet och stärkta varumärken. När ett företag står för sina miljömässiga åtaganden framstår de som ett föredöme inom hållbarhetsområdet. Detta skapar attraktionskraft hos potentiella investerare och kunder, samt bidrar till att locka till sig kompetenta anställda. Det är av yttersta vikt att poängtera att ESG-rapportering även ger ökad insikt i företagets värdekedja och rådande materialflöden, vilket kan vara avgörande för att forma stabilare och mer genomtänkta finansiella strategier.

Sammantaget är ESG-rapportering ett kraftfullt verktyg för alla företag som siktar mot framtiden. Det är en strategisk komponent som demonstrerar ett seriöst engagemang för hållbarhetsmålen och erbjuder en vägledning i skapandet av ett mer hållbart och ekonomiskt robust företag.

Steg 2: Förstå vad CSRD innebär och dess betydelse för ditt företags ESG-rapporteringsansvar

Europeiska unionens direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) är en avgörande lagstiftning för alla företag som opererar inom EU. Detta direktiv etablerar en ram där företag förbinder sig att upprätthålla sociala och miljömässiga standarder och kräver att de kontinuerligt rapporterar om sina insatser i dessa frågor. Det innebär att företagen måste göra en grundlig utvärdering och ständigt bevaka sin sociala och miljömässiga påverkan, samt att kommunicera detta arbete på ett öppet och genomskinligt sätt.

CSRD bygger på den befintliga grunden satt av direktivet om icke-finansiell rapportering (Non-Financial Reporting Directive, NFRD) och expanderar nu omfånget av rapporteringen. Detta direktiv omfattar ytterligare dimensioner som sociala prestationer och företagsstyrning och inkluderar även ämnen som medarbetares välmående, mänskliga rättigheter, antikorruptionsarbete och mångfald inom ledningsgrupperna.

Dock, CSRD nöjer sig inte med att enbart kräva att information offentliggörs för ökad transparens; det kräver även att rapporteringen ska genomgå oberoende granskning. Detta ökade krav på verifiering understryker vikten av att stödja ESG-indikatorer och hållbarhetsprestationer med giltig och pålitlig data.

CSRD möjliggör för organisationer att inte enbart efterleva regelverket, utan också att bevisligt visa upp ett genuint åtagande för hållbarhetsarbete. Sådant dedikerat arbete lägger grunden för förtroende och förstärker företagets rykte i en värld som blir alltmer miljömedveten och socialt ansvarstagande.

Steg 3: Förstå CSRD:s tidsplan – När ska åtgärder vidtas?

CSRD införs stegvis. Under första fasen, som börjar 2024, omfattas de största företagen.

Lagen om CSRD är bindande – ett obligatoriskt krav för alla stora bolag i Europa, inklusive börsnoterade företag inom EU. Det inkluderar även EU-baserade dotterbolag till företag utanför EU.

För en tidslinje, se ovan.

Direktivet gäller även för noterade små och medelstora företag (SME:er), med undantag för "micro businesses" som har färre än 10 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 20 miljoner euro. För att falla under CSRD måste organisationer ha totaltillgångar överstigande 20 miljoner euro, en nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro och/eller fler än 250 anställda. Sådana bolag kategoriseras som "stora företag" enligt CSRD, vilket inkluderar både företag inom och utanför EU.

Icke-europeiska företag med en nettoomsättning som överstiger 150 miljoner euro inom EU och minst en filial eller dotterbolag i EU måste också följa dessa rapporteringskrav om hållbarhet från och med 2028.

Det beräknas att cirka 49 000 organisationer kommer att omfattas av CSRD:s rapporteringskrav när det är fullt genomfört. Genom att införa strategier för hållbarhet och säkerställa tydlig rapportering kommer företag att bidra till efterlevnad och skapa ett mer ansvarsfullt och transparent affärsklimat. Vi påminner om att Direktivet om icke-finansiell redovisning (Non-Financial Reporting Directive, NFRD) fortfarande innebär gällande regler. Dessa bestämmelser kommer att vara tillämpliga tills det blir obligatoriskt för företag att ställa om och följa de nya reglerna i CSRD.

Viktiga datum för CSRD:

• Senast den 30 augusti 2023: EU-kommissionen antar den första uppsättningen rapporteringsstandarder.
• Innan slutet av 2023: Standarderna godkänns av rådet och Europaparlamentet, och träder i kraft.
• Från och med 2024: Stegvis införande av krav efter att EU-lagstiftningen införlivats i EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning.
• Den 1 januari 2024: Lagen kräver att företag som redan omfattas av NFRD rapporterar om data för 2024 (rapporteringsår 2025).
• Den 1 januari 2025: Lagen kräver att andra stora företag som tidigare inte omfattades av NFRD börjar rapportera.
• Den 1 januari 2026: Lagen kräver att SME-företag påbörjar sin rapportering.
• Den 1 januari 2028: Lagen tillämpar CSRD på företag från "third-country-businesses".

Steg 4: Hitta rätt standarddjungeln

Det kan vara en utmaning för organisationer att navigera bland den uppsjö av tillgängliga hållbarhetsstandarder. Många standarder är fortfarande under utveckling, vilket kan göra situationen ännu mer komplex. Men i takt med att dessa standarder fortsätter att slipas och deras riktlinjer förfinares blir processen mer transparent.

Inom EU är det de Europeiska Hållbarhetsrapporteringsstandarden (European Sustainability Reporting Directive, ESRS), i enlighet med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som gäller. Det hindrar dock inte företag från att välja att rapportera enligt flera ramverk.

För närvarande är det avgörande att alla berörda parter håller sig välinformerade. Detta gäller i synnerhet för er som organisation. Genom att kontinuerligt följa med i utvecklingen och vara medveten om förändringar, kan ni säkerställa att ni har kunskaperna som krävs för att rapportera ert ESG-arbete effektivt. Detta stärker i sin tur er ställning på marknaden.

Kom ihåg att hållbarhetsrapportering inte enbart är ett krav – det är också en chans att tydligt visa ert företags engagemang för en hållbar framtid.

EFRAG publicerar förslag till hållbarhetsrapporteringsstandarder för SME-företag.

Den Europeiska rådgivande expertgruppen för finansiell rapportering, EFRAG, har nyligen släppt två uppsättningar av standarder anpassade för hållbarhetsrapportering inom små och medelstora företag (SME).

Det första förslaget siktar på att sätta upp klara rapporteringskrav för börsnoterade SME-företag, mindre finansinstitut och captive-bolag enligt de nya regelverken i CSRD-direktivet. Denna uppsättning standarder ligger som grund för en delegeringsakt och är beräknad att bli bindande från och med den 1 januari 2026. Den syftar till att komplettera de befintliga EU-standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS.

Den andra standarduppsättningen erbjuder en frivillig ram för icke-noterade småföretag att rapportera sin hållbarhetsverksamhet. Denna valfria rapporteringsstandard är skapad för att underlätta för dessa företag att uppfylla intressenters, såsom banker, investerare och leverantörers, efterfrågan på hållbarhetsinformation. Det bör noteras att denna standard inte kommer att bli föremål för en delegerad akt.

ESG-ramverk kontra standarder kontra protokoll

Låt oss utforska skillnaden mellan ett ESG-ramverk, en ESG-standard och ett ESG-protokoll.

Vad innebär ett ESG-ramverk egentligen?

ESG-ramverk ger ett heltäckande stöd som vägleder organisationer att på ett systematiskt sätt identifiera, bedöma och rapportera kring sina hållbarhetsinsatser. Dessa ramverk står som grundpelare för att värdera interna processer i förhållande till konkurrenters, kommunicera framsteg till intressenter och integrera verksamhetens hållbarhetsarbete med zoner av branschmässig och global spetskompetens.

Några av de mest kända ramverken är CDP (Carbon Disclosure Project), Global Reporting Initiative (GRI), Sustainability Accounting Standards Board (SASB) samt Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Varje ramverk har sin unika inriktning men delar ett gemensamt syfte: att skärpa transparensen, förbättra jämförbarheten och skapa större ansvarighet inom hållbarhetsrapporteringen.

Vad innebär en ESG-standard?

En ESG-standard definieras som en samling detaljerade riktlinjer som bygger vidare på de principer som etableras i övergripande ramverk för hållbarhetsarbete. Dessa standarder består av konkreta kravställningar, mätetal och indikatorer som syftar till att ge vägledning för hur specifika aspekter av hållbarhet ska rapporteras. ESG-standardens huvudsyfte är att skapa en uniform terminologi och fastställa enhetliga mått för att möjliggöra jämförelser av hållbarhetsarbete mellan olika företag och sektorer.

Standardernas specifikationer anpassas efter de ramverk som används och de specifika industrisektorer som de tillämpas inom. Global Reporting Initiative (GRI) är ett exempel på en organisation som tillhandahåller generiska standarder som kan användas över alla typer av organisationer. GRI har dessutom tematspecifika standarder för att tackla särskilda utmaningar unika för vissa branscher. I kontrast till detta fokuserar Sustainability Accounting Standards Board (SASB) sina ansträngningar på att erbjuda branschspecifika standarder, som primärt riktar in sig på de ESG-relaterade frågor som bedöms ha finansiell betydelse för just den branschen.

Vad är ett ESG-protokoll?

Inom hållbarhetssektorn är ESG-protokoll en kritisk komponent för företags och organisationers förmåga att pålitligt mäta, övervaka och rapportera sin hållbarhetsprestanda. Dessa instrument består av noggrannt utarbetade metoder och riktlinjer designade för att understödja efterlevnaden av etablerade ramar och normer.

Genom att erbjuda detaljerad vägledning för datainsamling, beräkningsmetoder och transparens i rapportering, säkerställer dessa protokoll konsekvens och noggrannhet i hållbarhetsengagemang. Med andra ord agerar de som en tillförlitlig vägvisare för organisationer som siktar på att manövrera genom det komplicerade landskapet av hållbarhetsindikatorer.

ESG-protokollens räckvidd täcker in flera centralfokus inom hållbarhetsrapportering – inklusive växthusgasutsläpp, vattenanvändning, avfallshantering, energiförbrukning och hantering av plastavfall är bara några exempel. Internationellt godkända protokoll som GHG-protokollet tillhandahåller metoder för mätning och rapportering som är förenliga med diverse ramar.

Det finns protokoll som gäller tvärs över olika sektorer, medan andra är specialiserade för specifika ramar eller industrier. Global Reporting Initiative (GRI) har till exempel skapat en omfattande uppsättning protokoll som är integrerade i deras standardiserade rapporteringssystem.

Appliceringsordning: ESG-ramverk, standarder och protokoll

Att integrera hållbarhetsrapportering med ramverk, standarder och protokoll är en iterativ och sammanlänkad process. För att förstå deras samspel, överväg följande steg:

1. Ramverksval: Börja med att välja ett lämpligt ramverk för hållbarhetsrapportering som stämmer överens med dina strategiska mål, intressenternas förväntningar, och branschens sammanhang.
2. Standardidentifiering: Inom det valda ramverket, identifiera relevanta standarder, både universella och branschspecifika, för att fånga upp och rapportera väsentliga hållbarhetsfrågor.
3. Protokolltillämpning: Tillämpa lämpliga protokoll för att mäta, övervaka och rapportera din hållbarhetsprestanda i linje med det valda ramverket och standarderna.

Steg 5: Att välja ESG-rapporteringsstandard

Att navigera i landskapet av ESG-rapporteringsstandarder kan verka som en utmaning. Med införandet av EU:s CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) har det dock blivit mer överblickbart. De kompletterande ESRS-standarderna (Environmental, Social, and Governance Reporting Standards) erbjuder detaljerade riktlinjer som är i linje med CSRD.

ESRS tillhandahåller specifika instruktioner för insamling och rapportering av data och för hur man implementerar en dubbel väsentlighetsanalys, vilket utförligt beskrivs i denna artikel. Det inbegriper att fastställa vad som är väsentligt både för organisationens ekonomiska utfall och för miljö- och social påverkan.

Dessa standarder är designade för att underlätta för företag att rapportera viktig information och att stå i frontlinjen av kommunikationen med alla relevanta stakeholders. I detta sammanhang påminner ESRS om GRI-standarden, som även den eftersträvar att tillgodose ett brett spektrum av intressen. För företag som redan tillämpar GRI kan en övergång till ESRS erbjuda fördelaktiga synergier och utvidgade rapporteringsmöjligheter.

Det finns ett flertal ramverk tillgängliga för ESG-rapportering för att möta de varierande behoven hos olika intressegrupper. GRI är den mest etablerade och omfattande standarden, både globalt och inom EU, och täcker ett stort spektrum av stakeholders och företagsstorlekar. Däremot fokuserar SASB och TCFD mer direkt på investerare och lägger tillhandahållande av jämförbar ESG-data över olika industrier. För multinationella företag kan en kombinerad användning av GRI och SASB vara idealt, men det är kritiskt att alltid beakta de specifika EU-regelverken – såsom CSRD – för att upprätthålla laglig efterlevnad.

För EU-företag som närmar sig sin första rapporteringssäsong under 2023, är det viktigt att tidigt anpassa sig efter ESRS för att säkerställa överensstämmelse med CSRD. Att vara proaktiv i denna anpassning kan skapa konkurrensfördelar. I detta avseende är det uppmuntrande att se att GRI och EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) samarbetar för att harmonisera sina respektive standarder.

I och med att ESG-rapporteringstandarder kontinuerligt uppdateras och förädlas, är det avgörande att företag håller sig aktuella med de senaste förändringarna. Det är därför essentiellt att företagen noggrann överväger de olika ramverkens unika egenskaper när de väljer rapporteringsmetod, samt gör underbyggda jämförelser som tar hänsyn till dessa ramverks särdrag och förutsättningar. Med en förståelse för dessa distinktioner – och genom att vara väl införstådd med de senaste trenderna och ändringarna inom ESG-rapportering – kan företag stå starka och trovärdiga i sin strävan efter hållbarhet och ansvarsfulla affärspraktiker.

ESRS – Framtidens horisont för ESG-rapportering i Europa: En vägledning

Det ekonomiska landskapet i Europa genomgår en markant förvandling, inte minst när det gäller praxis för hållbarhetsrapportering. Ett betydelsefullt kliv framåt har tagits med Europeiska ombudet för ekonomiska rapporteringsgruppers (EFRAG) godkännande av European Sustainability Reporting Standards (ESRS), det första paketet av ESG-standarder, den 15 november 2022.

Med introduktionen av dessa tolv omfattande standarder, som ligger i linje med utkastet till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), presenteras en samordnad struktur för rapportering över essentiella miljörelaterade, sociala och styrningsmässiga aspekter. De är skapade för att ge en helhetsbild av företagets hållbarhetsprestationer, inkluderande både övergripande teman och detaljspecifika faktorer. Dessutom planeras sektorsspecifika såväl som för små- och medelstora företag anpassade standarder, vilka kommer att berika ESRS familjen vid en senare tidpunkt.

ESRS-standarden 1 (ESRS - General Principles), som behandlar "Allmänna krav", och ESRS-standarden 2 (ESRS - General Disclosures), om "Allmänna upplysningar", utgör fundamentet för de övriga riktade standarderna, med en betydelsefull fokusering på klimatförändringarna. Företag står nu inför en förväntan att kommunicera transparent om alltifrån styrelsearbete och strategier till hantering av klimatrelaterade påverkningar och risker, samt förmedla sina målsättningar. Det alla ska veta är att tydliga mätvärden ska presenteras, oberoende av företagets interna väsentlighetsanalys.

Den nylanserade rapporteringssystematiken understryker att hållbarhetsinformationen som återges i styrelserapporterna ska undergå en begränsad granskning av tredje part – en ny grundnorm i både CSRD och ESRS. Kritiska nya koncept som inkorporeras inkluderar dubbel väsentlighetsanalys och ett förstärkt rapporteringsskyldighet av framtidsorienterad information. Fokus läggs också på den samlade värdekedjan och implementeringen av "hållbarhets-due-diligence".

Det sistnämnda är särskilt intressant då det anknyter direkt till det framtida direktivet om Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D). Avsikten här är att uppmuntra ett ansvarsfullt företagsbeteende genom de globala värdekedjorna, och det kommer att bli ett viktigt perspektiv för alla företag att navigera framöver.

Nu när vi står på tröskeln till en ny era med ESRS och CSRD inom räckhåll, kan vi med säkerhet slå fast att hållbarhetsrapportering inte bara är här för att stanna, utan även kommer att utgöra en vital del av varje företags taktik och externalisering mot intressenter.

Förstå GRI

Global Reporting Initiative, eller GRI, är den ledande internationella organisationen som specialiserar sig på hållbarhetsrapportering. GRI-standarderna, det mest omfattande ramverket i sitt slag, utformas så att företag och organisationer kan granska och kommunicera sina prestationer kring miljö, socialt ansvar och styrning, kollektivt kända som ESG-faktorer.

Det är värt att notera att GRI-standarderna löpande anpassas för att överensstämma med Europeiska standardernas (ESRS) krav på hållbarhetsrapportering. Dessa standarder är modulära och ömsesidigt förstärkande, vilket tillåter transparent rapportering av företagspåverkan på ett överskådligt och strukturerat sätt.

Det universella standardsystemet som GRI erbjuder innefattar baslinjen för all rapportering; med början hos GRI 1: Grundläggande 2021 (GRI 1 - Foundation), genom GRI 2: Allmänna upplysningar 2021 (GRI 2 -General Disclosures), och fram till GRI 3: Väsentliga ämnen 2021 (GRI - Material Topics). Dessa standarder tillhandahåller nödvändiga riktlinjer och krav som alla organisationer bör eftersträva.

Vidare förbättrar de sektorspecifika standarderna specifiteten och konsekvensen i rapporteringen genom att identifiera och behandla sektorsrelaterade påverkningar ekonomiskt, miljömässigt och socialt samt i relation till mänskliga rättigheter. Eftersom all sektorspecifik vägledning ännu inte är fullständigt utvecklad, kan vissa områden saknas, men arbetet fortsätter för att ge ett så omfattande stöd som möjligt.

Genom att tillämpa relevanta ämnesspecifika standarder kan organisationer effektivt rapportera om betydelsefulla teman som uppdagats i enlighet med GRI 3 och de gällande sektorsstandarderna. Dessa detaljrika standarder skapar förutsättningar för organisationer att redogöra för sina specifika inverkansområden på ett klart och tydligt sätt.

Sammanfattningsvis är GRI-standarderna utformade för att stödja organisationer över hela spektrumet av olika sektorer, genom att främja transparens och ett omfattande rapporteringssätt. För den som strävar efter excellens inom hållbart företagande och ESG-rapportering, är GRI-ramverket en oumbärlig resurs.

Steg 6: Förstå grunderna i processen för ESG-rapportering

För att uppfylla EU:s standarder för ESG-rapportering bör företag följa vissa nyckelsteg när de skriver en ESG-rapport. Detta är en mycket bred översikt för att få en grov förståelse för den allmänna processen.

Datainsamling utgör ofta en utmanande del, i synnerhet om du berörs av CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) och måste redovisa ditt företags växthusgasutsläpp i hela värdekedjan, inklusive Scope 3. Mer om detta tas upp i en separat artikel, men låt oss först gå igenom de grundläggande stegen.

Anta att ditt företag är en verksamhet inom EU som snart omfattas av CSRD-reglerna. Du har bestämt att ESRS-standarden är lämplig för din organisation. Det kan finnas skäl som leder till att ni väljer GRI-standarderna istället. Vilket alternativ ni än väljer är ett strategiskt beslut som kräver noggrann intern diskussion.

Här är stegen som följer:

1. Identifiera företagets stakeholders och förstå deras informationbehov avseende ESG-frågor. Detta ger vägledning för företaget att rikta in sig på relevant information för dessa grupper och att täcka alla väsentliga aspekter som berör dem.

2. Samla data relevanta för ESG, inklusive uppgifter som energianvändning, avfallshantering, leverantörers hållbarhetspolicyer och liknande relevanta data. Internationella verksamheter ska också beaktas i datainsamlingen.

3. Analysera den insamlade datan för att identifiera framsteg och områden där ytterligare förbättringar kan göras. Denna analys bör inkluderas i rapporten och klart illustrera företagets framsteg inom respektive ESG-aspekt.

4. Kommunicera analysresultaten till stakeholders genom att sammanfatta nyckelfynd, exempel på bästa praxis, och praktiska rekommendationer. Företaget bör även bifoga en detaljerad redogörelse av den metodik som använts för datainsamling och analys.

Slutligen är det viktigt att företagens ESG-rapporter publiceras i ett lättillgängligt format och görs tillgängliga på företagets webbplats eller andra lämpliga plattformar. Detta underlättar för stakeholders att enkelt hitta den information de söker, vilket förstärker förtroendet för företagets engagemang i hållbarhetsfrågor.

Steg 7: Genomförande av en väsentlighetsbedömning för din ESG-rapportering

Inom Europeiska unionen definieras en väsentlighetsbedömning som "processen att identifiera och bedöma de ämnen som är relevanta för en organisations verksamhet och dess intressenter. När dessa ämnen har identifierats måste de prioriteras och adresseras i organisationens ESG-rapporter.

I grund och botten handlar det bara om: "Vilka ämnen är viktigast för din ESG-rapport." Det är inte komplicerat än så.

För att effektivt genomföra en väsentlighetsbedömning, följ dessa steg:

1. Identifiera relevanta intressenter.
2. Engagera dig med intressenterna för att förstå deras värderingar och hållbarhetsmål för företaget.
3. Identifiera nyckelpunkter att ta upp i bedömningen.
4. Formulera en genomtänkt enkät.
5. Be intressenterna ranka punkterna utefter hur viktiga de är för dem
6. Analysera den mottagna informationen.
7. Jämför utvärderingsresultaten med konkurrenter.
8. Definiering av målen av er väsentlighetsbedömningen är ett viktigt första steg; annars riskerar ni att missa värdefulla insikter från bedömningen.
9. När målen är definierade är det dags att samla in data. Detta kan göras genom till exempel intervjuer eller frågeformulär. Som vanligt: välformulerade frågor genererar högkvalitativa svar.
10. Det kan vara värdefullt att skapa en så kallad "väsentlighetsmatris" eller "väsentlighetskarta" för att enkelt visualisera den insamlade datan. En väsentlighetsmatris är ett enkelt diagram med två axlar: en axel visar hierarkin av frågor, och den andra visar vad som är mest relevant för intressenterna eller kan påverka den övergripande affärsprestandan och framgången.

Vad är dubbel väsentlighet?

Konceptet "dubbel väsentlighet" är centralt i CSRD:s framställning och blivit en kärnpunkt för nutida företag. Denna princip innebär att företag ska betänka två fundamentala perspektiv: finansiella risker knutna till hållbarhetsfrågor – känt som finansiell väsentlighet – och företagets faktiska påverkan på människor och miljön, eller påverkansväsentlighet.

Investerare visar ett växande intresse för dessa områden, eftersom de eftersträvar en grundlig förståelse för de risker som är förknippade med deras investeringar och hur dessa uppfyller hållbarhetskriterier. Detta bidrar till att skydda deras kapitaltillgångar. Ökad efterfrågan på hållbara investeringsmöjligheter och strängare regelverk, såsom EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering inom finansielltjänstsektorn, har förstärkt kraven på transparens och rapporteringens detaljnivå.

Stakeholders som icke-statliga organisationer och fackförbund kräver större öppenhet och objektiv rapportering kring företagens påverkan på kritiska hållbarhetsområden. Genom att införliva tydliga rapporteringskrav på påverkansväsentlighet, och säkerställa extern granskning, kan företag effektivt minska risken för att anklagas för grönmålning. Detta stärker deras trovärdighet och ger autenticitet åt deras hållbarhetsarbete. I en värld där transparens och ansvar är alltmer betydelsefullt, blir det avgörande för företag att inte bara rapportera om sin påverkan utan även agera genomskinligt och ta ett holistiskt ansvar. Som en del i ett mer övergripande hållbarhetsarbete utgör tankegången kring dubbel väsentlighet en kompass för företag som siktar mot att inte enbart maximera sitt ekonomiska värde, utan också agera till samhällets och miljöns bästa. Se potentialen i att främja en hållbar framtid samtidigt som du tar ett steg framåt för att informera investerare och andra intressenter om ert genuina hållbarhetsengagemang.

Steg 8 – ESG-datainsamling

Effektiv rapportering bygger på tillförlitlig ESG-information. Det finns en uppsjö av system och verktyg som automatiserar och förenklar delar av denna process, men deras effektivitet är såklart beroende av en korrekt data-input. _ För att uppfylla rättsliga krav och rapporteringsmål är komplett och pålitlig ESG-information ovärderlig._

Ibland kommer ni att ha tillgång till primärdata. Dock kan det hända att ni måste vända er till sekundärdata, såsom branschgenomsnitt, särskilt när det gäller växthusgasutsläpp (GHG) i värdekedjan (även känd som "Scope 3").

För att effektivt samla in och rapportera ESG-data finns det ingen universallösning. Som företagsledare bör ni överväga följande steg när ni utvärderar den bästa strategin för er organisation:

1. Förstå er organisations krav och mål.
2. Bestäm ansvar och redovisningsskyldighet för ESG- och hållbarhetsstrategier samt rapportering.
3. Bedöm tillförlitligheten och tillgängligheten hos nödvändig information.
4. Identifiera och åtgärda eventuella dataluckor.
5. Etablera en hållbar och upprepningsbar process, tillsammans med interna kontroller, för effektiv insamling av data och rättelse av kvalitetsproblem.
6. Underhåll ESG-datan i enlighet med regulatoriska krav och företagspolicyer.

Steg 9 – Att skriva den slutliga ESG-rapporten

På marknaden finns ett brett utbud av ESG-rapporteringsprogramvaror med olika funktioner och fokusområden. Det kan till och med vara så att du inte behöver någon programvara – en enkel Excel-fil kan vara tillräcklig. Det beror helt på din organisations komplexitet och dina målsättningar.

Steg 10: Revision för CSRD-efterlevnad - en oundviklig del av ESG-arbetet

Revision är en kritisk faktor för att hålla sig ajour med ESG-regelverket. Revisioner (audits) är även krav om ni faller under CSRD.

Att genomföra en ESG-revision innebär en grundlig utvärdering av företagets hållbarhetsarbete och överensstämmelsen med rådande lagkrav. Syftet med revisionen är att identifiera förbättringspotential och säkerställa att uppsatta standarder efterföljs.

Processen inkluderar en bedömning av interna system och rutiner som stöder efterlevnaden av ESG-krav. En initial granskning fokuserar på företagets policyer, såsom etiska riktlinjer och miljöpolicys. Det är vitalt att befintliga system effektivt stödjer efterlevnadsskyldigheterna.

Därefter går revisionen in på en mer detaljerad analys av företagets operativa aktiviteter. Denna del omfattar en omfattande dataanalys för att identifiera förbättringsområden, inklusive miljömässiga effekter såsom energianvändning och vattenförbrukning samt sociala aspekter som arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Baserat på resultatet, kan en rapport utformas som beskriver de upptäckta bristerna och rekommenderar förbättringsstrategier.

Det är viktigt att alla implementerade förändringar är korrekta. Detta kräver ett system av riktlinjer och rutiner för att bevara efterlevnad, fortbildning av anställda och regelbundna interna kontroller.

Genom att följa dessa steg kan företag försäkra sig om att de uppfyller aktuella ESG-standarder och upprätthåller sitt anseende som en ansvarig organisation.

Avslutningsvis: "Don’t Panic!" - Douglas Adams